Dag 18

Vaknar i dag, måndag och inser att jag bestämt mig för att gå till jobbet, 2,5 km. Så långt har jag inte gått på några år, utom att vandra i stan. Försöker hitta på alla skäl att slippa: det är bara 6 grader ute, det kanske blir regn, jag orkar nog inte gå hem, om jag behöver bilen på jobbet... Till slut packar jag väskan och går. Det gjorde inte ont någon stans. Tog 40 minuter (jag sa ju tt jag är helt otränad) jag blev råd i halva pannan! och lite svettig efter den sista uppförsbacken. Men det gick.
I helgen har jag sovit dåligt, fortsatt. Konstigt ont i ryggen. men jag tror promenaderna ska hjälpa.
Mat tänker jag inte spontant på men när jag ser något gott i tv tänker jag ungefär: Vad gott. Och sedan är det över. Har berättat om min Cambridge för en arbetskamrat och en släkting. Jag tar det väl pö om pö, när det faller sig naturligt. Orkar dock inte ännu med människor som jag måste försvara mig emot.
De kalla varianterna tycker jag allt mer är äckliga, men inte värre än de går ned. Det är ju reultatet som räknas.
Köpte ett par jean i storleken mindre än den jag just nu kan pressa mig in i. Känns kul som motivation.